Ekologisk inspiration från Kuba, 4 av 4

I detta brev rundar jag av med intryck om ekologisk hållbarhet och sammanfattar det som känts mest inspirerande under vistelsen, väl medveten om att jag inte gör en rättvis beskrivning av ”verkligheten”.

Urban permakultur

Bristen på maskiner, konstgödning och pesticider har tvingat fram initiativ som jag nämnt om tidigare. Man driver en omställning till mer medveten och lokal matproduktion som i sig är ekologisk och ytmässigt högproduktiv. Eftersom matimporten är större än den egna produktionen, så är det ju verkligen bråttom.

Här hemma importerar vi hälften av vår mat. Vad händer när oljebristen tilltar?

Individuella initiativ

Liksom den svenska staten, lyckas inte heller den kubanska göra vad som behövs för verklig hållbarhet. Mitt personliga intryck är att mycket av det som händer i Kuba sker med individuella initiativ och utländskt bistånd. Kommer våra sociala kontakter nå Kuba-nivå, om/när det börjar kärva? Kubaner agerar för överlevnad, vi förväntar oss att beteendeförändringar för överlevnad ska vara lönsamma. Kommer de att vara det?

Statliga initiativ

Vissa statliga initiativ verkar man lyckas väldigt bra med. För att minska oljeimporten från Venezuela har man bytt samtliga lampor till lågenergi. Man lär även ha bytt ut ”alla” kylskåp och spisar till mer lågförbrukande. En annan radikal åtgärd är att alla hem i åtminstone Havanna behandlas med medel mot dengue feber varje vecka. När man upptäckt utbrott sätter man läkarstudenterna på att besöka samtliga hem för spårning.

Det finns stora outnyttjade oljedepåer utanför Kubas kust. En kinesisk plattform ska nyligen ha kommit fram. Det återstår att se hur Kuba kommer att agera energipolitiskt.

Sedan 1959 har man fördubblat den ursprungliga trädbevuxna arealen på 13 %.

Naturliga läkemedel och mänsklig vård

Eftersom man inte har råd att importera läkemedel har det skett en stor satsning på medicinalväxter. Man samarbetar även med andra länder i Latin-Amerika. Det finns också vårdalternativ i Kuba som har en speciell kvalitet genom att man har ett mycket personligt bemötande och omhändertagande av sina klienter.

Mer än jämlikt

Idag, på den internationella kvinnodagen, kan jag berätta om Kuba som ett föregångsland. Trots macho-kulturen, finns en klart emanciperad roll för kvinnan i den kontinuerliga revolutionen. Av de högre positionerna i samhället, sägs kvinnorna inneha 60 %. Utvecklingen av de svenska skolresultaten tyder väl på att en liknande (o)balans är på väg. (Kvinnan på bilden är dotter till Bacardis grundare som var kuban.)

Montering eller demontering?

Man kan undra vart Kuba är på väg, bibehållen socialism eller mer kapitalism? Men varken kapitalister eller socialister kan påstå att de har lyckats med hållbarheten.

Kapitalism 4.0 enligt Klas Eklund på SEB ger mig inget hopp alls, Kubas socialism räcker inte heller.
– Vilken blir vår nästa berättelse?
– Hur uppstår motivation?
– Kräver hållbarhet en annan självbild än dagens?
– Ska vi börja agera innan vi når Kubas levnadsstandard?
– Kommer det fortfarande vara fred den dagen?

Jag har ungefär samma “hatkärlek” till Kuba som till USA, vi behöver hämta inspiration från varierande sammanhang. Utvecklingen i Kuba och flera av de övriga Latin-Amerikanska länderna känns som mycket spännande. Tyvärr berättar inte svenska media så mycket om dem.

Säg inte sanningen!

Korruption fanns före revolutionen på Kuba, den är fortfarande ett stort problem. Det blir väl så när inte hela sanningen får finnas. Jag hävdar att vi själva har ungefär samma korruption. Den som till äventyrs skulle säga vad som egentligen behöver hända inom ekonomi och politik, blir genast utvisad från spelplanen. Verkligheten är för läskig för att tas tag i. Så vi låtsas som att vi vill, men vi är inte villiga, att göra förändringar.

Pengarna, livskänslan och ”vi”

Tre inspirationer som jag bär med mig är:
– Insikten om att banker kan vara statliga och att penningsystemet därmed inte kräver tillväxt.
– Känsla av liv kan kompensera materiell knapphet.
– Ska vi mobilisera en beteendeförändring, så krävs en stark ”vi”-känsla.

Samhörighet och sanning

Ledarskapet som kan ta oss till hållbarhet behöver rymma upplevelser av samhörighet och sanning. På den här DVDn berättar tio personer om förutsättningarna för att närma oss en sådan verklighet. Jag hoppas att dessa nyhetsbrev om Kuba har gett dig inspiration. Om du vill ha mer, så kommer du att hitta det på ”Ledarskap för det hållbara samhället. Från rädsla till kärlek!”.

Om du missat tidgare nyhetsbrev, så finns de här.