Nyhetsbrev
Näringslivets möjligheter och blockeringar för hållbarhet
Max Hamburgare visar hur ett aktivt företag tjänar pengar på hållbarhet och positiva spin offs. Men det finns blockeringar mot hållbarhet som näringslivet intekan förändra.
Pär Larshans, ansvarig för hållbarhet hos Max:
Möjligheterna
Utvecklingen av Max Hamburgare bygger på självkännedom. Cheferna får resa inåt med FIRO-metoden och förstå hur egna beteenden är beroende av den kärlek man fick/inte fick som barn. Detta handlar om känslorna av tillit och separation.
Hållbarhet börjar med social tillit. När vi kan inkludera varandra kan vi utveckla våra ”sanningar” och inkludera vad som faktiskt händer med Jorden. Mentalt vet vi alla vad vi borde göra. Men har vi omfamnat görandet med våra känslor? Utan känslor, ingen motivation att agera annorlunda!
Mogna chefer hos Max vågar anställa personer med mentala handikapp. Jag har träffat Lars som Pär nämner i videon. Och jag har träffat flera annorlunda personer som är helt underbara människor, som vi ofta stöter bort därför att vår egen svaghet skrämmer oss. Hos Max har det visat sig att de gör vissa jobb mycket bättre. Det är ju just inkluderandet som lockar fram det bästa i oss alla. Hållbarhet kommer av sig självt när vi har den sociala tilliten.
Max har också anlitat Det Naturliga Steget för att få koll på det ekologiska fotavtrycket. Jag har känt till DNS i 30 år och jag tycker fortfarande att de har en klockren analys av systemvillkoren och processtyrning för hållbarhet.
De är ett familjeföretag, där är avståndet mellan ägande och agerande litet. Ansvarskänslan för verksamheten blir en helt annan än inom stora företag. Miljöjurister som jag pratar med instämmer helt.
Max är transparenta, den första matkedjan som redovisar klimatavtryck på menyn. Kunderna anser att Max tar mycket större ansvar för klimatet än Green Peace och Naturskyddsföreningen.
Blockeringarna
Inget annat företag har följt deras exempel. Varför efterfrågar vi kunder inte dessa tjänster och produkter? Sverige tillhör toppen av den materiella pyramiden i alla avseenden, ändå går vi mot kollektivt självmord.
En av förklaringarna är det penningsystem som vi inordnat oss under. Så länge det är privatbankerna som tillverkar pengarna genom skuld mot ränta, MÅSTE ekonomin (dvs hushållens och företagens skulder) växa exponentiellt. Jag har frågat miljöminister Lena Ek om inte detta är ett problem, hon förstod inte frågan. Bara ett litet fåtal har än så länge insett dynamiken. Om du, liksom jag gjorde, tvivlar på beskrivningen så googla och fråga dem du litar på.
Penningsystemet tvingar oss in i ett race som bara kommer att gå fortare och fortare. Allteftersom oljeproduktionen och naturresurserna minskar samt konkurrensen, separationen och rädslan ökar i samhället, slutar vi tala sanning. Och samtliga politiker väljer att rädda banksystemet och låta ekologin brytas ner. T o m vänsterpartiet. Därför behöver vi utveckla och omsätta Max-tänket till hela samhället.
Pär Larshans nämner att FN-utredningen ”Resilient People. Resilient Planet.” är ett call-for-action. Visst, men den innehåller inte ett uns av nytänkande sedan Brundtland-komissionen! Förutom möjligen att de unga måste bli entreprenörer och att ännu mer tjänster och varor ska konkurrensutsättas på marknader så att ekonomin kan växa så att vi får råd med hållbarhet. Biståndsminister Gunilla Carlsson och Klas Eklund på SEB applåderar förbehållslöst. Den som kan förklara logiken får gärna höra av sig.
Det bästa av alla bra saker som Johan Rockström har sagt: Vi måste göra rätt saker! Ekonomin för väl bli vad den blir.
Eller som Upton Sinclair har sagt: It is difficult to get a man to understand something, when his salary depends upon his not understanding it!
Ett hållbart penningsystem är beroende av social tillit. Båda är förutsättningar för ekologisk hållbarhet. Det finns flera fungerande alternativa penningsystem och förslag till hur vi kan göra övergången! Vill vi förstå dem?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Kritiker och marknadsoptimister talar förbi varandra på Stockholm +40
|
Just nu pågår Stockholm +40, en konferens för att samla hållbara lösningar inför Rio +20. Huvudteman är Innovation, Produktion och Livsstil. |
![]() |
|
Att twittra på konferenser kan vara ett bra sätt att lyssna, igår skickade jag ca 30 st. Här nedan har jag sammanfattat och sorterat de viktigaste. Ett genomgående intryck har varit att kritiker och marknadsoptimister talar förbi varandra. Jag saknar en analys av hur vi människor fungerar. Hur fattar vi beslut? Vi står inför ett existentiellt dilemma, men det pratas bara om logistiska lösningar. Detta förslår inte! |
|
Where we are heading now Sha Zukang, responsible for Rio +20: World Watch Institute: Tim Jackson: The monetary system Me: Tim Jackson: Me: Growth Tim Jackson: Consumption Tim Jackson: Solutions World Watch Institute: Marketoptimist from India: Me: Tim Jackson: Me: |
|
Du kan se direktsändning fram till 25/4, kl 10.30: http://www.regeringen.se/sb/d/15420. Därefter kan du se inspelning från konferensen.På www.twitter.com kan du se vad andra har sagt om konferensen på #sthlm40. Mina inlägg hittas på @BergmanJackie.
Skicka gärna vidare till någon du känner eller vill påverka. |
Hållbarhet och den yttersta verkligheten. USA , 3 av 3.
|
Hållbarhet och vår existentiella utmaning. USA, 2 av 3.
|
|||||
Intervjuer med Martensons om ditt ansvar för din framtid (och vår). USA, 1 av 3.
Personligt ansvar i USA
De mentala och emotionella skillnaderna mellan Sverige och USA blir påtagliga när man lyssnar till Chris Martenson och hans fru Becca. Under helgen var jag på deras kurs ”Thriving in any Future”. Den bygger på ”The Crash Course” som finns gratis på deras hemsida, se längre ner.
I USA är man van att ta hand om sig själv, på gott och ont. Förutom begränsad tillit till politiker finns erfarenheter av ödeläggelser orsakade av klassmotsättningar, väder och jordbävningar. Deltagarna var allt mellan guldhandlare och psykologer till tidigare vVD för Yahoo.
Min upplevelse av att dagens ledare inte har lösningarna för en gemensam god framtid förstärktes.
Chris om omställningens praktiska aspekter
Jag ställde några frågor till Chris om den exponentiella tillväxtens framtid och yttre konsekvenser (höj volymen till max):
Becca om social och psykologisk omställning
Här är några kommentarer från Becca om den viktigaste förutsättningen, förmågan att vara konstruktiv i relationen till andra människor. Det handlar också om att knyta an till personer som har bättre förmåga att svara an mot verkligheten än våra politiker, ekonomer och företagsledare.
Ett axplock från helgen
- Vi anpassar oss successivt till nya omständigheter och ser inte utvecklingens proportioner.
- Kollektivet tiger, men mellan fyra ögon är det många individer som säger sin egentliga, kritiska mening.
- Nutidens Gyllene Regel: Den som har guldet bestämmer reglerna.
- Ett komplext och effektivt samhälle där leveranserna sker just-in-time är sårbart.
- Dagens politiska och ekonomiska modeller räcker inte.
- Vi sitter fast i rädsla som hindrar oss från att svara an på verkligheten.
- Vi behöver hitta en ny berättelse om vilka vi är och våra mål i livet.
- Medvetenhet om en ”andlig” aspekt av tillvaron förefaller vara nödvändig för samhällets kursändring.
- Samverka med människor som vill, törs och kan!
- Det finns positiva aspekter av omställningen, delvis kan den ge ny glädje. Helt säkert kan den ge ny meningsfullhet!
Sprid gärna detta vidare till vänner och dem du vill påverka!
Länk till The Crash Course
Prenumerera på detta nyhetsbrev
Fungerar exponentiell tillväxt för ekonomi, energi eller miljö? USA, 0 av 3.
|
Chris Martenson är nog den bredaste, mest peagogiska och sansade experten på kollapstemat som jag känner till. Just nu är jag på väg till en kurs med honom i USA. |
![]() |
|
Om du kan tänka dig att investera 3,5 timmar för att förstå mer om vart vi är på väg, vill jag varmt rekommendera hans gratis ”Crash Course” (20 delar). Det finns även en 45 minuters version, men den ger inte alls samma behållning. På hans hemsida finns även nyhetsbrev och annat bra material. Självhushållning Förutom att Chris är ständigt uppdaterad och reser en hel del, är han och familjen ganska självförsörjande med odling etc. Själv har jag just blivit medlem i Södra Rörums Sambruk och gården Ankhult. En ny och spännande epok i mitt liv. Nya och delvis okända resmål Även denna gång har jag väntat med att bestämma hemresan. Jag hoppas kunna skicka flera intressanta nyhetsbrev innan det är dags att vända hem igen. |
Ekologisk inspiration från Kuba, 4 av 4
Kommer vi att reagera eller agera?
Säkert är det fler än jag som kan ana likheter mellan Kubas historia av umbäranden och vår egen framtid som riskerar att få samma karaktär. Vilka slutsatser borde vi dra medan vi fortfarande kan?
|
I detta brev rundar jag av med intryck om ekologisk hållbarhet och sammanfattar det som känts mest inspirerande under vistelsen, väl medveten om att jag inte gör en rättvis beskrivning av ”verkligheten”. Urban permakultur Bristen på maskiner, konstgödning och pesticider har tvingat fram initiativ som jag nämnt om tidigare. Man driver en omställning till mer medveten och lokal matproduktion som i sig är ekologisk och ytmässigt högproduktiv. Eftersom matimporten är större än den egna produktionen, så är det ju verkligen bråttom. |
|
Här hemma importerar vi hälften av vår mat. Vad händer när oljebristen tilltar? Individuella initiativ Liksom den svenska staten, lyckas inte heller den kubanska göra vad som behövs för verklig hållbarhet. Mitt personliga intryck är att mycket av det som händer i Kuba sker med individuella initiativ och utländskt bistånd. Kommer våra sociala kontakter nå Kuba-nivå, om/när det börjar kärva? Kubaner agerar för överlevnad, vi förväntar oss att beteendeförändringar för överlevnad ska vara lönsamma. Kommer de att vara det? |
![]() |
|
Statliga initiativ Vissa statliga initiativ verkar man lyckas väldigt bra med. För att minska oljeimporten från Venezuela har man bytt samtliga lampor till lågenergi. Man lär även ha bytt ut ”alla” kylskåp och spisar till mer lågförbrukande. En annan radikal åtgärd är att alla hem i åtminstone Havanna behandlas med medel mot dengue feber varje vecka. När man upptäckt utbrott sätter man läkarstudenterna på att besöka samtliga hem för spårning. Det finns stora outnyttjade oljedepåer utanför Kubas kust. En kinesisk plattform ska nyligen ha kommit fram. Det återstår att se hur Kuba kommer att agera energipolitiskt. Sedan 1959 har man fördubblat den ursprungliga trädbevuxna arealen på 13 %. Naturliga läkemedel och mänsklig vård Eftersom man inte har råd att importera läkemedel har det skett en stor satsning på medicinalväxter. Man samarbetar även med andra länder i Latin-Amerika. Det finns också vårdalternativ i Kuba som har en speciell kvalitet genom att man har ett mycket personligt bemötande och omhändertagande av sina klienter. Mer än jämlikt |
![]() |
|
Idag, på den internationella kvinnodagen, kan jag berätta om Kuba som ett föregångsland. Trots macho-kulturen, finns en klart emanciperad roll för kvinnan i den kontinuerliga revolutionen. Av de högre positionerna i samhället, sägs kvinnorna inneha 60 %. Utvecklingen av de svenska skolresultaten tyder väl på att en liknande (o)balans är på väg. (Kvinnan på bilden är dotter till Bacardis grundare som var kuban.) Montering eller demontering? |
![]() |
|
Man kan undra vart Kuba är på väg, bibehållen socialism eller mer kapitalism? Men varken kapitalister eller socialister kan påstå att de har lyckats med hållbarheten. Kapitalism 4.0 enligt Klas Eklund på SEB ger mig inget hopp alls, Kubas socialism räcker inte heller. Jag har ungefär samma “hatkärlek” till Kuba som till USA, vi behöver hämta inspiration från varierande sammanhang. Utvecklingen i Kuba och flera av de övriga Latin-Amerikanska länderna känns som mycket spännande. Tyvärr berättar inte svenska media så mycket om dem. Säg inte sanningen! Korruption fanns före revolutionen på Kuba, den är fortfarande ett stort problem. Det blir väl så när inte hela sanningen får finnas. Jag hävdar att vi själva har ungefär samma korruption. Den som till äventyrs skulle säga vad som egentligen behöver hända inom ekonomi och politik, blir genast utvisad från spelplanen. Verkligheten är för läskig för att tas tag i. Så vi låtsas som att vi vill, men vi är inte villiga, att göra förändringar. Pengarna, livskänslan och ”vi” Tre inspirationer som jag bär med mig är: Samhörighet och sanning |
![]() |
|
Ledarskapet som kan ta oss till hållbarhet behöver rymma upplevelser av samhörighet och sanning. På den här DVDn berättar tio personer om förutsättningarna för att närma oss en sådan verklighet. Jag hoppas att dessa nyhetsbrev om Kuba har gett dig inspiration. Om du vill ha mer, så kommer du att hitta det på ”Ledarskap för det hållbara samhället. Från rädsla till kärlek!”. Om du missat tidgare nyhetsbrev, så finns de här. |
Freedom Speech från Easy Rider. Om marknaden och rädda människor
George: You know, this used to be a helluva good country. I can’t understand what’s gone wrong with it.
Billy: Huh. Man, everybody got chicken, that’s what happened, man. Hey, we can’t even get into like, uh, second-rate hotel, I mean, a second-rate motel. You dig? They think we’re gonna cut their throat or something, man. They’re scared, man.
George: Oh, they’re not scared of you. They’re scared of what you represent to ‘em.
Billy: Hey man. All we represent to them, man, is somebody needs a haircut.
George: Oh no. What you represent to them is freedom.
Billy: What the hell’s wrong with freedom, man? That’s what it’s all about.
George: Oh yeah, that’s right, that’s what it’s all about, all right. But talkin’ about it and bein’ it – that’s two different things. I mean, it’s real hard to be free when you are bought and sold in the marketplace. ‘Course, don’t ever tell anybody that they’re not free ’cause then they’re gonna get real busy killin’ and maimin’ to prove to you that they are. Oh yeah, they’re gonna talk to you, and talk to you, and talk to you about individual freedom, but they see a free individual, it’s gonna scare ‘em.
Billy: Mmmm, well, that don’t make ‘em runnin’ scared.
George: No, it makes ‘em dangerous.
Den viktigaste inspirationen från Kuba, om social hållbarhet, 3 av 4
|
Givet vår ekologiska kris, ser jag den sociala hållbarheten som allra viktigast för att kunna ändra våra beteenden. De sociala processerna formas när individen blir motiverad att uttrycka sig genom politik, ekonomi, kultur mm. Nu ska vi se om det finns något i det ofullkomliga kubanska samhället som kan inspirera oss svenskar. Känsla av liv Den första inspirationen som jag vill lyfta fram är faktiskt den livskänsla som jag tror att vi turister upplever på Kuba. Kanske är det blandningen av kulturuttrycken här nedan som tillsammans ger en känsla av liv. Kan det vara så att vi är på väg bort från denna essens, när vi strävar efter ytterligare ekonomiskt, socialt och materiellt oberoende? Är det ”livskänslan” vi behöver återerövra för att kunna göra samhället hållbart? |
![]() |
|
Story telling Den kubanska storyn handlar om att ”vi kämpar gemensamt för revolutionens seger som befriar folket”. Jag påstår inte att alla tror på den, men jag är övertygad om att den färgar av sig! Vilken story är det som vi svenskar berättar för varandra? Externa fiender är ju ett beprövat knep för makthavare för att samla folket. Visst har Kuba varit ett kämpande land, från revolutionen 1959 till idag. Handelsblockaden från USA påverkar även landet indirekt genom att länder som vill handla med USA måste lova att inte handla med Kuba. |
![]() |
|
Få länder har nationalhjältar av samma dignitet som Fidel, Raul och Che! Det var bara 60 personer som kom i båten Granma till Batistas Kuba. När para 6 personer var kvar i livet, lär Fidel ha sagt att nu kommer vi att vinna. Så talar en hjälte! Och Granma är idag uppställd i ett glashus mitt i Havanna. |
![]() |
|
Nationalfilosofen Marti Ännu färre länder har en nationell filosof. José Marti var en ledargestalt under befrielsen från spanjorerna i slutet av 1800-talet. Han verkar ha haft ett sedelärande budskap om varje detalj i samhällsbygget och citeras nästan varje gång man sätter på TVn. Det är gott om hans statyer. Har vi några medvetna svenska filosofer som lyfter folket och dess moral? |
![]() |
|
Patriotism Kubaner är verkligen stolta patrioter! Men för den skull inte negativa mot andra nationaliteter. Nationen är bara 110 år gammal och består av så många olika kulturer och traditioner att man medvetet behövt samla medborgarna. Ingen reklam Tänk dig att slippa ta in alla reklamens budskap om vad du behöver köpa, vilken leverantör som är billigast eller hur du ska fly vardagen och allt du redan har köpt. Låter som en dröm i mina öron! Jag tror att detta bidrar till att kubanska kulturen är relativt ”oförstörd”. (Frånsett turistkvarterens taxiförare och månglare som är påfrestande.) Å andra sidan slipper kubanen knappast undan den politiska indoktrineringen! Med en positiv tolkning kan man ändå säga att den har ett tillsammans-budskap till skillnad från reklamens jag-vill-tjäna-pengar-på-dig-tjat. |
![]() |
|
Sociala kontakter är hårdvaluta Kuba ligger i en egen klass bland utvecklingsländerna när det gäller välfärd. Livslängden är 78 år mot våra 80. Men man måste ändå kämpa för att klara sig. Och man måste ha pålitliga sociala affärskontakter. Transaktioner sker oftast på flera plan samtidigt, på gott och ont. Men personer som är utfattiga kan få ”låna” pengar av dem som har. Samtidigt är man generösare än här hemma, har man pengar så delar man gärna glädjen med sina vänner. Korruptionen, som jag skrev om i förra nyhetsbrevet, är jag fortfarande medveten om. Föreningsmänniskor som vi Vi svenskar beskrivs ju ofta som mästare i föreningsliv, kubanerna har också denna tradition. I Havanna finns det närmare hundra stadsdelscentra som drivs på frivillig väg. Det finns speciella informationskiosker för småskalig odling. De flesta centra blandar gärna alla rubrikerna i våra folkbildningskataloger. Tunga ämnen som HIV-prevention och familjevåld varvas med mannekäng-träning och docksömnad för de yngsta. De “transformationsverkstäder” som jag besökte kändes vitala och förankrade i lokalsamhället snarare än centralstyrda. |
|
Öppenhet, trots allt Det är lätt att komma i kontakt och prata med folk. Kubanerna är inte lika rädda som tidigare för att uttrycka kritik mot regimen. Men som sagt, jag har ändå inte hört någon som vill ha vår nyliberalism. Jag är förvånad över den allmänna bildningsnivån. Men det omdömet beror kanske bara på bekräftelsen jag fått för min bok och DVD. Kubanerna har i praktiken inte tillgång till Internet, även om det är tillåtet att använda hotellens gästdatorer för 6 – 10 dollar /timme. Skicka e-mail går dock ganska bra. Två myter avlivas härmed
En och flera sanningar Politiskt sett finns det bara utrymme för en övergripande sannig, “den socialistiska Revolutionen ska alltid fortsätta mot segern!” Samtidigt finns den snabbt tilltagande kapitalismen som man försöker maskera med socialistiska termer. Men genom den stora historiska mångfalden av perspektiv inom filosofierna, kulturerna, religionerna och andligheten ryms samtidigt flera nivåer av sanningar. Detta uplever jag som mycket hoppingivande! Hållbarhet förutsätter sunda sociala relationer Det är i samverkan människor emellan som grunderna läggs för det hållbara samhället. På DVDn, ”Ledarskap för det hållbara samhället. Från rädsla till kärlek!” berättar bl a coacher och terapeuter om den grundläggnade förutsättningen för social hållbarnet, känslan av att “höra till”. Jag tror att den känslan är stark på Kuba och att kulturen dessutom har en stor inneboende potential. |
Inspiration från Kuba (och North Dakota) om ekonomisk hållbarhet, 2 av 4
|
Väl hemma igen från Kuba, vill jag beskriva den optimism som jag återfått efter de deprimerande pseudo-förhandlingarna i Durban. Jag ser inte Kuba som ett föredöme för hållbarhet, men där finns källor till inspiration! Ett annat penningsystem Om du har sett min DVD så har du tagit del av två bankekonomer (Johan Sandwall och Oscar Kjellberg) och en journalist (David Jonstad) som beskriver varför vårt eget penningsystem är en blockering för all sorts hållbarhet, inkl den ekonomiska. Privatbankernas skapande av pengar genom lån mot ränta kräver exponentiell tillväxt och medför tyvärr att grön ekonomi och jämnare förmögenhetsfördelning är illusioner. Det principiella problemet har inte Kuba, eftersom staten äger bankerna. Staten kan låna av och amortera till sig själv och därmed reglera penningmängden. Även neråt! Räntan tillfaller medborgarna på samma sätt som en skatt. |
![]() |
|
North Dakota är den enda delstaten i USA med god ekonomi, tack vare denna banklösning. Kalifornien står näst i tur. Några av de som driver detta förstatligande är frontpersoner i Tea-Party-rörelsen. Spring på den, Jonas Sjöstedt! Det är ganska många som känner till detta vid det här laget. Det är tragiskt att våra “nakna kejsare” (bl a ekonomer och politiker) vägrar tala om det. Har de fortfarande inte fattat, eller är de bara fega? Här kan du och Jonas se en kort video om ett alternativ, Positive Money. Visst raljerar jag. Men det är inte längre OK att leka kurragömma! Dina makthavare kommer fortsätta att mörka till dess att du berättar för dom att du redan vet. Så berätta för dom och alla du känner! |
![]() |
|
Samarbete mot neoliberalism ALBA är en sammanslutning av länder som är emot vår neoliberala ideologi för avreglering. Medlemmar är Kuba, Venezuela, Bolivia, Ecuador, Nicaragua och sju karibiska önationer. Man har infört en gemensamma valuta, Sucre, för att ersätta dollarn för den interna handeln. Ingen bostadsbubbla? Ca 90 % av bostäderna är privatägda. Sedan i höstas får man sälja fritt. Lägenheter är mycket dyra i Havanna, men det är svårt att se att det skulle vara någon vanlig form av bubbla eftersom man inte får låna till köpet. Bara för att renovera och max 2000 kr. Punkten nedan kanske sänker prisnivån. Rå-kapitalismen på väg in Kubas ekonomi är mycket ansträngd av orkaner och torka. Antalet gamla ökar snabbt. Staten håller därför på att avskeda 900 000 personer och har kommit ungefär halvvägs. Här hemma säljer vi ut kommunal och statlig verksamhet, men på Kuba sparkar man ut de anställda på gatan utan lön. Det ska också bli resultatlön och striktare uppdelning mellan politik och företagsledning. Det verkar som att kubanerna får känna på en styrd finanskollaps som innehåller både socialism och rå-kapitalism. Mycket korruption De statliga lönerna betalas i nationella pesos, den går inte att överleva på. Inte alla samhällstjänster är heller gratis. Det finns redan en miljon arbetslösa som inte får någon ersättning. Kubaner har helt enkelt inte råd med så mycket miljöbelastande konsumtion. De som jobbar med turister mm får tillgång till den konvertibla valutan, CUC. Höga chefer har stora förmåner. De stora inkomstskillnaderna medför att korruptionen och förljugenheten är så besvärande att politikerna talar öppet om den. Inspirerande helhetsbild Trots allt ser jag en inspirerande helhetsbild för nästa generation av samhällsbyggande. Delvis beroende på de statliga bankerna och att det är folket väl, snarare än ekonomin, som uppges stå i centrum. Och ändå ser jag mig inte som vänster-person, men jag tror på samarbete! De kommande nyhetsbreven ska förhoppningsvis förmedla ytterligare inspirerande exempel. Skicka gärna vidare. Här kan du se mer om DVDn “Ledarskap för det hållbara samhället. Från rädsla till kärlek!” |
























