Ledarskap
Näringslivets möjligheter och blockeringar för hållbarhet
Max Hamburgare visar hur ett aktivt företag tjänar pengar på hållbarhet och positiva spin offs. Men det finns blockeringar mot hållbarhet som näringslivet intekan förändra.
Pär Larshans, ansvarig för hållbarhet hos Max:
Möjligheterna
Utvecklingen av Max Hamburgare bygger på självkännedom. Cheferna får resa inåt med FIRO-metoden och förstå hur egna beteenden är beroende av den kärlek man fick/inte fick som barn. Detta handlar om känslorna av tillit och separation.
Hållbarhet börjar med social tillit. När vi kan inkludera varandra kan vi utveckla våra ”sanningar” och inkludera vad som faktiskt händer med Jorden. Mentalt vet vi alla vad vi borde göra. Men har vi omfamnat görandet med våra känslor? Utan känslor, ingen motivation att agera annorlunda!
Mogna chefer hos Max vågar anställa personer med mentala handikapp. Jag har träffat Lars som Pär nämner i videon. Och jag har träffat flera annorlunda personer som är helt underbara människor, som vi ofta stöter bort därför att vår egen svaghet skrämmer oss. Hos Max har det visat sig att de gör vissa jobb mycket bättre. Det är ju just inkluderandet som lockar fram det bästa i oss alla. Hållbarhet kommer av sig självt när vi har den sociala tilliten.
Max har också anlitat Det Naturliga Steget för att få koll på det ekologiska fotavtrycket. Jag har känt till DNS i 30 år och jag tycker fortfarande att de har en klockren analys av systemvillkoren och processtyrning för hållbarhet.
De är ett familjeföretag, där är avståndet mellan ägande och agerande litet. Ansvarskänslan för verksamheten blir en helt annan än inom stora företag. Miljöjurister som jag pratar med instämmer helt.
Max är transparenta, den första matkedjan som redovisar klimatavtryck på menyn. Kunderna anser att Max tar mycket större ansvar för klimatet än Green Peace och Naturskyddsföreningen.
Blockeringarna
Inget annat företag har följt deras exempel. Varför efterfrågar vi kunder inte dessa tjänster och produkter? Sverige tillhör toppen av den materiella pyramiden i alla avseenden, ändå går vi mot kollektivt självmord.
En av förklaringarna är det penningsystem som vi inordnat oss under. Så länge det är privatbankerna som tillverkar pengarna genom skuld mot ränta, MÅSTE ekonomin (dvs hushållens och företagens skulder) växa exponentiellt. Jag har frågat miljöminister Lena Ek om inte detta är ett problem, hon förstod inte frågan. Bara ett litet fåtal har än så länge insett dynamiken. Om du, liksom jag gjorde, tvivlar på beskrivningen så googla och fråga dem du litar på.
Penningsystemet tvingar oss in i ett race som bara kommer att gå fortare och fortare. Allteftersom oljeproduktionen och naturresurserna minskar samt konkurrensen, separationen och rädslan ökar i samhället, slutar vi tala sanning. Och samtliga politiker väljer att rädda banksystemet och låta ekologin brytas ner. T o m vänsterpartiet. Därför behöver vi utveckla och omsätta Max-tänket till hela samhället.
Pär Larshans nämner att FN-utredningen ”Resilient People. Resilient Planet.” är ett call-for-action. Visst, men den innehåller inte ett uns av nytänkande sedan Brundtland-komissionen! Förutom möjligen att de unga måste bli entreprenörer och att ännu mer tjänster och varor ska konkurrensutsättas på marknader så att ekonomin kan växa så att vi får råd med hållbarhet. Biståndsminister Gunilla Carlsson och Klas Eklund på SEB applåderar förbehållslöst. Den som kan förklara logiken får gärna höra av sig.
Det bästa av alla bra saker som Johan Rockström har sagt: Vi måste göra rätt saker! Ekonomin för väl bli vad den blir.
Eller som Upton Sinclair har sagt: It is difficult to get a man to understand something, when his salary depends upon his not understanding it!
Ett hållbart penningsystem är beroende av social tillit. Båda är förutsättningar för ekologisk hållbarhet. Det finns flera fungerande alternativa penningsystem och förslag till hur vi kan göra övergången! Vill vi förstå dem?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Varken hopp eller förtvivlan. Publicering av e-boken.
Här kommer ett citat från den engelska bok-manuset och länk till den nya e-boken.
Det engelska manuset till min bok blir successivt kompletterat med “nya” idéer. Till dig som läst min svenska, tyska eller bulgariska upplagor kan jag säga att faktiskt så har inte något förändrats under de tre år som gått sedan den första upplagan. Jag har bara byggt på med fler exempel.
Det har visat sig att kvinnor ibland vill ha fylligare beskrivningar och fler berättelser. För egen del uppskattar jag oftast de avskalade och tydliga budskapen. Ursprungligen skrev jag boken för att inspirera män med mycket makt men lite fri tid.
Efter att jag intervjuade Deepak Chopra har jag tagit in ytterligare intryck och lagt till det följande till det engelska manuset (som otåligt väntar på förläggare):
“Deepak Chopra has described the false dichotomy of hope and despair. Hope is a sign of despair and despair is having given up hope. You may actually step out of this fear and love drama and choose to become grounded in reality, opening your senses to what is and thereby accessing more creativity. To evaluate the options of action that you have discovered, you may go back to the theme of fear and love to check that you are on the track to more affinity and truth.”
Nu har det äntligen blivit klart med e-boken. Den kostar bara 60 kr och är i pdf-format som funkar för PC och Mac. Där finns också en uppsats som går på djupet med motivation ur perspektivet rädsla och kärlek, 20 kr: E-bok och uppsats (Anslutningen kan ta lite tid.)
Kritiker och marknadsoptimister talar förbi varandra på Stockholm +40
|
Just nu pågår Stockholm +40, en konferens för att samla hållbara lösningar inför Rio +20. Huvudteman är Innovation, Produktion och Livsstil. |
 |
|
Att twittra på konferenser kan vara ett bra sätt att lyssna, igår skickade jag ca 30 st. Här nedan har jag sammanfattat och sorterat de viktigaste. Ett genomgående intryck har varit att kritiker och marknadsoptimister talar förbi varandra. Jag saknar en analys av hur vi människor fungerar. Hur fattar vi beslut? Vi står inför ett existentiellt dilemma, men det pratas bara om logistiska lösningar. Detta förslår inte! |
|
Where we are heading now Sha Zukang, responsible for Rio +20: World Watch Institute: Tim Jackson: The monetary system Me: Tim Jackson: Me: Growth Tim Jackson: Consumption Tim Jackson: Solutions World Watch Institute: Marketoptimist from India: Me: Tim Jackson: Me: |
|
Du kan se direktsändning fram till 25/4, kl 10.30: http://www.regeringen.se/sb/d/15420. Därefter kan du se inspelning från konferensen.På www.twitter.com kan du se vad andra har sagt om konferensen på #sthlm40. Mina inlägg hittas på @BergmanJackie.
Skicka gärna vidare till någon du känner eller vill påverka. |
(It didn’t explicitly, but see Jackson below.)Hållbarhet och den yttersta verkligheten. USA , 3 av 3.
|
Hållbarhet och vår existentiella utmaning. USA, 2 av 3.
|
|||||
Ekologisk inspiration från Kuba, 4 av 4
Kommer vi att reagera eller agera?
Säkert är det fler än jag som kan ana likheter mellan Kubas historia av umbäranden och vår egen framtid som riskerar att få samma karaktär. Vilka slutsatser borde vi dra medan vi fortfarande kan?
|
I detta brev rundar jag av med intryck om ekologisk hållbarhet och sammanfattar det som känts mest inspirerande under vistelsen, väl medveten om att jag inte gör en rättvis beskrivning av ”verkligheten”. Urban permakultur Bristen på maskiner, konstgödning och pesticider har tvingat fram initiativ som jag nämnt om tidigare. Man driver en omställning till mer medveten och lokal matproduktion som i sig är ekologisk och ytmässigt högproduktiv. Eftersom matimporten är större än den egna produktionen, så är det ju verkligen bråttom. |
 |
|
Här hemma importerar vi hälften av vår mat. Vad händer när oljebristen tilltar? Individuella initiativ Liksom den svenska staten, lyckas inte heller den kubanska göra vad som behövs för verklig hållbarhet. Mitt personliga intryck är att mycket av det som händer i Kuba sker med individuella initiativ och utländskt bistånd. Kommer våra sociala kontakter nå Kuba-nivå, om/när det börjar kärva? Kubaner agerar för överlevnad, vi förväntar oss att beteendeförändringar för överlevnad ska vara lönsamma. Kommer de att vara det? |
 |
|
Statliga initiativ Vissa statliga initiativ verkar man lyckas väldigt bra med. För att minska oljeimporten från Venezuela har man bytt samtliga lampor till lågenergi. Man lär även ha bytt ut ”alla” kylskåp och spisar till mer lågförbrukande. En annan radikal åtgärd är att alla hem i åtminstone Havanna behandlas med medel mot dengue feber varje vecka. När man upptäckt utbrott sätter man läkarstudenterna på att besöka samtliga hem för spårning. Det finns stora outnyttjade oljedepåer utanför Kubas kust. En kinesisk plattform ska nyligen ha kommit fram. Det återstår att se hur Kuba kommer att agera energipolitiskt. Sedan 1959 har man fördubblat den ursprungliga trädbevuxna arealen på 13 %. Naturliga läkemedel och mänsklig vård Eftersom man inte har råd att importera läkemedel har det skett en stor satsning på medicinalväxter. Man samarbetar även med andra länder i Latin-Amerika. Det finns också vårdalternativ i Kuba som har en speciell kvalitet genom att man har ett mycket personligt bemötande och omhändertagande av sina klienter. Mer än jämlikt |
 |
|
Idag, på den internationella kvinnodagen, kan jag berätta om Kuba som ett föregångsland. Trots macho-kulturen, finns en klart emanciperad roll för kvinnan i den kontinuerliga revolutionen. Av de högre positionerna i samhället, sägs kvinnorna inneha 60 %. Utvecklingen av de svenska skolresultaten tyder väl på att en liknande (o)balans är på väg. (Kvinnan på bilden är dotter till Bacardis grundare som var kuban.) Montering eller demontering? |
 |
|
Man kan undra vart Kuba är på väg, bibehållen socialism eller mer kapitalism? Men varken kapitalister eller socialister kan påstå att de har lyckats med hållbarheten. Kapitalism 4.0 enligt Klas Eklund på SEB ger mig inget hopp alls, Kubas socialism räcker inte heller. Jag har ungefär samma “hatkärlek” till Kuba som till USA, vi behöver hämta inspiration från varierande sammanhang. Utvecklingen i Kuba och flera av de övriga Latin-Amerikanska länderna känns som mycket spännande. Tyvärr berättar inte svenska media så mycket om dem. Säg inte sanningen! Korruption fanns före revolutionen på Kuba, den är fortfarande ett stort problem. Det blir väl så när inte hela sanningen får finnas. Jag hävdar att vi själva har ungefär samma korruption. Den som till äventyrs skulle säga vad som egentligen behöver hända inom ekonomi och politik, blir genast utvisad från spelplanen. Verkligheten är för läskig för att tas tag i. Så vi låtsas som att vi vill, men vi är inte villiga, att göra förändringar. Pengarna, livskänslan och ”vi” Tre inspirationer som jag bär med mig är: Samhörighet och sanning |
 |
|
Ledarskapet som kan ta oss till hållbarhet behöver rymma upplevelser av samhörighet och sanning. På den här DVDn berättar tio personer om förutsättningarna för att närma oss en sådan verklighet. Jag hoppas att dessa nyhetsbrev om Kuba har gett dig inspiration. Om du vill ha mer, så kommer du att hitta det på ”Ledarskap för det hållbara samhället. Från rädsla till kärlek!”. Om du missat tidgare nyhetsbrev, så finns de här. |
Inspiration från Kuba (och North Dakota) om ekonomisk hållbarhet, 2 av 4
|
Väl hemma igen från Kuba, vill jag beskriva den optimism som jag återfått efter de deprimerande pseudo-förhandlingarna i Durban. Jag ser inte Kuba som ett föredöme för hållbarhet, men där finns källor till inspiration! Ett annat penningsystem Om du har sett min DVD så har du tagit del av två bankekonomer (Johan Sandwall och Oscar Kjellberg) och en journalist (David Jonstad) som beskriver varför vårt eget penningsystem är en blockering för all sorts hållbarhet, inkl den ekonomiska. Privatbankernas skapande av pengar genom lån mot ränta kräver exponentiell tillväxt och medför tyvärr att grön ekonomi och jämnare förmögenhetsfördelning är illusioner. Det principiella problemet har inte Kuba, eftersom staten äger bankerna. Staten kan låna av och amortera till sig själv och därmed reglera penningmängden. Även neråt! Räntan tillfaller medborgarna på samma sätt som en skatt. |
 |
|
North Dakota är den enda delstaten i USA med god ekonomi, tack vare denna banklösning. Kalifornien står näst i tur. Några av de som driver detta förstatligande är frontpersoner i Tea-Party-rörelsen. Spring på den, Jonas Sjöstedt! Det är ganska många som känner till detta vid det här laget. Det är tragiskt att våra “nakna kejsare” (bl a ekonomer och politiker) vägrar tala om det. Har de fortfarande inte fattat, eller är de bara fega? Här kan du och Jonas se en kort video om ett alternativ, Positive Money. Visst raljerar jag. Men det är inte längre OK att leka kurragömma! Dina makthavare kommer fortsätta att mörka till dess att du berättar för dom att du redan vet. Så berätta för dom och alla du känner! |
 |
|
Samarbete mot neoliberalism ALBA är en sammanslutning av länder som är emot vår neoliberala ideologi för avreglering. Medlemmar är Kuba, Venezuela, Bolivia, Ecuador, Nicaragua och sju karibiska önationer. Man har infört en gemensamma valuta, Sucre, för att ersätta dollarn för den interna handeln. Ingen bostadsbubbla? Ca 90 % av bostäderna är privatägda. Sedan i höstas får man sälja fritt. Lägenheter är mycket dyra i Havanna, men det är svårt att se att det skulle vara någon vanlig form av bubbla eftersom man inte får låna till köpet. Bara för att renovera och max 2000 kr. Punkten nedan kanske sänker prisnivån. Rå-kapitalismen på väg in Kubas ekonomi är mycket ansträngd av orkaner och torka. Antalet gamla ökar snabbt. Staten håller därför på att avskeda 900 000 personer och har kommit ungefär halvvägs. Här hemma säljer vi ut kommunal och statlig verksamhet, men på Kuba sparkar man ut de anställda på gatan utan lön. Det ska också bli resultatlön och striktare uppdelning mellan politik och företagsledning. Det verkar som att kubanerna får känna på en styrd finanskollaps som innehåller både socialism och rå-kapitalism. Mycket korruption De statliga lönerna betalas i nationella pesos, den går inte att överleva på. Inte alla samhällstjänster är heller gratis. Det finns redan en miljon arbetslösa som inte får någon ersättning. Kubaner har helt enkelt inte råd med så mycket miljöbelastande konsumtion. De som jobbar med turister mm får tillgång till den konvertibla valutan, CUC. Höga chefer har stora förmåner. De stora inkomstskillnaderna medför att korruptionen och förljugenheten är så besvärande att politikerna talar öppet om den. Inspirerande helhetsbild Trots allt ser jag en inspirerande helhetsbild för nästa generation av samhällsbyggande. Delvis beroende på de statliga bankerna och att det är folket väl, snarare än ekonomin, som uppges stå i centrum. Och ändå ser jag mig inte som vänster-person, men jag tror på samarbete! De kommande nyhetsbreven ska förhoppningsvis förmedla ytterligare inspirerande exempel. Skicka gärna vidare. Här kan du se mer om DVDn “Ledarskap för det hållbara samhället. Från rädsla till kärlek!” |
Sol, salsa och hållbarhet? Kan vi lära något av Kuba, 1 av 4
 |
|
När jag åkte till Kuba i januari var det inte bara för att sola och dansa salsa. Jag hade också två allvarliga böcker i bagaget, ”Kubas omställning till ekologisk hållbarhet” av Jan Strömdahl och ”Ekonomihandboken” av Johan Ehrenberg. Den första säger att Kubas modell är svaret på mänsklighetens ekologiska utmaningar, man har hög livskvalitet och lågt ekologiskt fotavtryck. Den andra boken säger att de officiella siffrorna om Kuba är bluff och båg. Du har nog märkt att jag anser att vi är i desperat behov av inspiration och ledarskap för omställning. Därför undrade jag om vi kan lära oss något av det som är annorlunda på Kuba, oavsett vilken av böckerna som har mest rätt. |
 |
|
De närmaste nyhetsbreven kommer att återge mina subjektiva och kanske ibland ytliga intryck. Men jag har också talat med mycket kompetenta personer inom ekonomi, energi, odling, psykologi, afrokubanska traditioner och samhällsutveckling. Bildningsnivån hos de flesta jag talat med har överraskat mig. Inte ens kritiska kubaner vill ha vår neoliberalism, trots att de får delar av den i knät när landet nu går igenom en stor omvälvning. Jag har träffat många personer som irriterar sig över bristerna på Kuba och jag har svårt att säga mot dem. Märkligt nog återvänder många av dem ändå gång efter gång. Flera har kommit åter 10 gånger, några 20 gånger och någon över 30. Jag besökte Kuba för 12 år sedan med min mamma och dotter. Det var nog den bästa semesterresan som jag gjort. Min dotter lärde sig salsa när hon kom hem och under de följande fem åren handlade alla hennes skoluppsatser om Kuba och Afrika. Finns det något mer än sol, salsa och utvecklingsbehov på den här ön? De kommande tre nyhetsbreven kommer förhoppningsvis inspirera till verklig ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Förhoppningsvis utan att romantisera. |
Helande varande för hållbarhet
|
I Havanna fick jag möjlighet att intervjua Salvador, en konstnär som under tjugo år har förvandlat sitt kvarter till en konstinstallation, samhällsprojekt samt musikscen för afrokubansk rumba och afrikanska religiösa danser. Nu vill han nå ut med sina erfarenheter av att hjälpa barn som lider av autism, vuxna alkoholister och många fler. Han har arbetat med institutioner i Kuba och Italien. Han råkade komma cyklande när jag tog en bild på hans Callejon de Hamel. |
 |
|
Det Salvador beskriver finns med på min DVD ”Ledarskap för det hållbara samhället. Från rädsla till kärlek!”. När människor får mötas på en plats bortom rätt och fel, ont och gott, sker ett helande. Närvaro som är bortom känsla och tanke har en andlig eller ”transpersonell” dimension. När två eller flera människor möts i denna närvaro, sker ett helande av den separation som orsakar skam. Det är detta som Andreas Aamodt (psykolog från Norge) och Jessica Roemischer (coach i Massachusetts) beskriver och demonstrerar på DVDn. Jessica tar hjälp av pianot och Salvador av sin naivistiska och surrealistiska konst samt även av poesi och de afrikanska andliga traditioner som kom med slavarna. Många psykologer och filosofer har förklarat skammens förödande effekter på känslan av samhörighet. Även Tim Jackson, som skrivit ”Välfärd utan tillväxt”, beskriver hur skammen är den viktigaste drivkraften för tillväxtekonomin, förutom det han kallar nyfikenhet. Vi konkurrerar fåfängt efter bekräftelse och samhörighet genom att visa upp vår konsumtion. Med Tims ord: För pengar vi inte har köper vi saker som vi inte behöver för att imponera på människor som vi inte bryr oss om. Andreas Aamodt lyckas återföra personer till normal hälsa som lider så svårt av svåra depressioner, bipolär störning, schizofreni etc att sjukvården inte längre har någon hjälp att erbjuda. Hans erfarenhet är att skam alltid är en starkt bidragande orsak till all psykisk ohälsa. Skam känner vi under det första levnadsåret. Skuldkänslor kommer vanligen under det fjärde året då vi har fått ett språk och förståelse för orsak och verkan. Det viktigaste momentet i det arbetssätt som Salvador, Andreas och Jessica tillämpar är att acceptera och välkomna varje känsla och uttryck hos klienten. Då uppstår ett möte bortom det reaktiva dömandet eller ambitionen att förändra. I detta varande, ett sinnestillstånd av självklar samhörighet, kan individen släppa den skam som orsakats av separationen till andra människor. Här börjar vägen mot den gemensamma hållbarheten! Socialt, ekologiskt och ekonomiskt. |
|
Allt gott |
Julklappar som ger mer kärlek!
|
|||
|
Följ mig här
Mina senaste blogginlägg
Blogg-kategorier
