När jag åkte till Kuba i januari var det inte bara för att sola och dansa salsa. Jag hade också två allvarliga böcker i bagaget, ”Kubas omställning till ekologisk hållbarhet” av Jan Strömdahl och ”Ekonomihandboken” av Johan Ehrenberg. Den första säger att Kubas modell är svaret på mänsklighetens ekologiska utmaningar, man har hög livskvalitet och lågt ekologiskt fotavtryck. Den andra boken säger att de officiella siffrorna om Kuba är bluff och båg.

Du har nog märkt att jag anser att vi är i desperat behov av inspiration och ledarskap för omställning. Därför undrade jag om vi kan lära oss något av det som är annorlunda på Kuba, oavsett vilken av böckerna som har mest rätt.

De närmaste nyhetsbreven kommer att återge mina subjektiva och kanske ibland ytliga intryck. Men jag har också talat med mycket kompetenta personer inom ekonomi, energi, odling, psykologi, afrokubanska traditioner och samhällsutveckling. Bildningsnivån hos de flesta jag talat med har överraskat mig. Inte ens kritiska kubaner vill ha vår neoliberalism, trots att de får delar av den i knät när landet nu går igenom en stor omvälvning.

Jag har träffat många personer som irriterar sig över bristerna på Kuba och jag har svårt att säga mot dem. Märkligt nog återvänder många av dem ändå gång efter gång. Flera har kommit åter 10 gånger, några 20 gånger och någon över 30. Jag besökte Kuba för 12 år sedan med min mamma och dotter. Det var nog den bästa semesterresan som jag gjort. Min dotter lärde sig salsa när hon kom hem och under de följande fem åren handlade alla hennes skoluppsatser om Kuba och Afrika. Finns det något mer än sol, salsa och utvecklingsbehov på den här ön?

De kommande tre nyhetsbreven kommer förhoppningsvis inspirera till verklig ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Förhoppningsvis utan att romantisera.

Livet enligt Moder Teresa

När jag för några veckor sedan promenerade i Habana Vieja, gamla stan, såg jag denna text av Moder Teresa som förmedlar vad jag vill säga när det gäller hållbarhet. I västvärlden ser vi ofta livet som ett praktiskt logistikproblem, vare sig vi ska rädda miljön, välfärden eller euron. Överst på min hemsida står det ”Förändring därute, förutsätter förändring härinne”. Det jag främst syftar på är inte tankeförmågan, utan källan till motivation, våra känsloliv! Det Moder Teresa beskriver, handlar om balansen mellan tanke och känsla:

Livet är en möjlighet, ta den.
Livet är skönhet, beundra den.
Livet är mångfald, smaka på den.
Livet är en dröm, förverkliga den.
Livet är en utmaning, konfrontera den.
Livet är en plikt, uppfyll den.
Livet är en lek, lek den.

Livet är underbart, njut av det.
Livet är rikedom, bevara den.
Livet är kärlek, njut av den.
Livet är ett mysterium, undersök det.
Livet är ett löfte, uppfyll det.
Livet är sorg, överskrid den.
Livet är en hymn, sjung den.

Livet är en kamp, acceptera den.
Livet är en tragedi, överskrid den.
Livet är ett äventyr, ge dig hän.
Livet är glädje, ta för dig.
Livet är liv, försvara det.

(Mycket fritt översatt av mig)

Uppleva livet som Bolivias indianer

En kväll i Havanna var jag på bio och såg tre dokumentärfilmer. Det handlade om Fidel Castro, Jose Marti (kubansk frihetshjälte och poet på 1800-talet) och de bolivianska indiankulturernas gemensamma frihetskamp av idag. Indianernas slutord var:

Kapitalismen fokuserar pengarna.
Socialismen fokuserar folket.
Indianerna fokuserar livets helhet, Pachamama – Moder Jord, av vilken människan bara är en liten del. Denna helhet behöver kännas för att kunna upplevas fullt ut.

Ken Wilber om känsla och tanke

I min bok citerar jag Ken Wilber och Terry Pattens bok, Integral Life Practice: “Clear thinking is a matter of profound felling”. Utan djupt kännande tror jag inte att vi klarar att byta kurs på den här skutan. Motivation kommer bara från känslor!

Mitt liv i Havanna

Om det är något ord som kännetecknar stan, så är det kulturernas “smältdegel”! Det finns inte så många fasta koder för hur det här samhället fungerar. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, om detta vore en resedagbok. Här blandas högt och lågt, socialism och rå kapitalism, religioner och traditioner av många slag. Vä

Vänskapsrelationer och affärskontakter sker på flera nivåer samtidigt. Det finns alltid en utväg. De sociala nätverket och uppfinningsrikedomen som behövs för överlevnaden borde intressera bl a omställningsrörelsen. Jag har träffat personer från några sociala projekt som jag ska försöka berätta om senare.

Här kommer tre bra länkar som lika mycket handlar om våra kronor. Den första är en konventionellt kritisk analys av euron inom systemets ramar. I den andra ifrågasätts eurons och därmed alla andra penningsystems ramar. Det vill säga valutor som skapas av privata banker som skuld genom ränta. Nästan samtliga människor jag pratat tillväxt med, har trott att Riks-/centralbankerna skapar våra pengar. Men det är alltså huvudsakligen privatbankerna som skapar pengar ur tomma luften! Därför är kanske den tredje viktigast, den handlar mer utförligt om dagens problem och lösningar.

SVT filmade när tankesmedjan Global Utmaning nyligen hade en mycket informativ genomgång av eurons situation och eventuella framtid. Temat var ”Konstruktionsfel eller usel förare?”. Sandro Scocco (Global Utmaning) inledde och ställde sedan frågor till Lars Calmfors (professor i nationalekonomi), Marie Giertz, (chefsekonom hos Länsförsäkringar) och Leif Pagrotsky (socialdemokratisk riksdagsledamot mm). Som ingenjör och amatörekonom, tyckte jag att genomgången blev mycket intressant! Som väntat hade man inga positiva besked att ge om euron går att rädda eller om självklara vägar framåt. Flera lutade åt ökad skuldsättning till bankerna och hållande av tummar. Men det är skattebetalarna som betalar i slutändan.

Mot slutet av programmet ställde jag en fråga till panelen om den generella karaktären av bankgenererade pengar. ”Är inte alla nuvarande valutor en form av pyramidspel som kräver exponentiell tillväxt, behöver vi inte ha med det i diskussionen?” Calmfors svarade med att vi behöver ett kreditsystem, men att bankerna fått låna ut för mycket. När jag ställde samma fråga till Michael Kumhof, en ekonomiforskare från IMF (Internationella Valutafonden) som besökte Global Utmaning några veckor tidigare, fick jag däremot dessa tydliga svar: JA! Nuvarande system är pyramidspel som leder till kollaps. JA! Statligt utgivna pengar är en lösning. Nästa länk utvecklar dessa svar. SVT Forum

Steven Keen är en av de få som tidigt talade öppet om att euron skulle haverera. Han säger att vi är lurade av långivarna/penningskaparna. Det kommer att bli svåra tider och risken är stor för fascistiska krafter i politiken, precis som under Hitler. Keen rekommenderar dessa åtgärder:

• Avskriv skulder till bankerna
• Låt banker gå i konkurs
• Nationalisera finanssystemet

Detta är helt i linje med Kumhofs svar.

Keen berättar om att anledningen till Romarrikets långa epok var att de hade regelbundna skuldavskrivningar. BBC, HARDtalk

Om du vill veta ännu mer, kan du ta del av Positive Money. De har ett förslag till en konkret lösning. I England har man minsann ekonomer och parlamentsmedlemmar som driver deras förslag aktivt, både från Labour och Conservatives. (Deras centralbank, Bank of England, är statsägd, liksom vår.)

Paul Krugman som fått ”Nobel-priset” i ekonomi har sagt att den ekonom som kritiserar penningsystemet har inte längre någon karriär att se fram emot. Borg, Calmfors m fl kommer nog gå långt! Positive Money
Kommentera och sprid gärna.

… Grekland skulle kunna betala tillbaks sina lån. Fanns det fler som tidigt borde ha insett att Grekland skulle gå från demokrati till debtokrati?

Om någon lånat ut pengar till en snickare som hamnat på obestånd, kan man då kräva att snickaren ska sälja sin hammare för att betala av lånet? Om man lånar ut pengar till korrupta representanter för en folkgrupp, kan man då kräva att lånet ska betalas tillbaks? Denna grekiska film väcker frågan om vilka lån som kan anses legitima.

Ett av de senaste tillfällena då skulder har avvisats, var då USA invaderade Irak. USA hävdade då till Iraks långivare i Europa att de hade utgett “odious debt”, illasinnad skuld.

Om större delen av folket inte är medvetet om att penningsystemet i grunden är ett pyramidspel som förutsätter ökande skulder till privata banker, vad är det då som är rätt och riktigt?

Här kan du se hela filmen. Engelsk textremsa, tryck på play-knappen. Skicka gärna vidare.

Förlåt oss våra skulder …
Jackie Bergman

Igår var jag hos Fores och lyssnade på Lena Ek som berättade om de kommande
klimatförhandlingarna i Durban. Ska jag tycka att hon är modig eller är det bara
synd om henne?

Man skulle kunna säga att hon är modig. Att hon ger sig in i en gigantisk
surdegsprocess som har så små utsikter att ge något verkligt matnyttigt i tid.
Att hon trots allt hoppas på att förtroendet mellan länder och kulturer kan
växa. Att hon reser iväg med så lite erfarenhet och kunskap inom miljöområdet,
hon är ju alldeles nytillträdd.

Å andra sidan tycker jag att det är synd om henne eftersom hon är en sorts gisslan
i en teaterföreställning som hon inte ser regissören till. Det tror jag eftersom
hennes analys av möjligheterna att komma någon vart var så rudimentär. Men det
egentliga ansvaret ligger ju hos “chefen” som tillsatt henne.

Jag har själv varit i situationer som liknar den jag upplevde igår. När jag inte
haft vettiga, konkreta svar att ge, har jag känt så stor skam att jag sagt mig
själv: Jackie, ställ dig inte upp en gång till med så lite på fötterna!

Jag tycker synd om Lena Ek och alla andra som famlar i ett begränsat perspektiv där det inte finns någon lösning i sikte. Bara en allmän förhoppning om att skatter
och lagstiftning ska fixa framtiden. Jag anser att vi behöver en ny berättelse
som medför en annan identitet; att vi går från att vara tagare till att bli
givare. Som Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen säger, detta är en
fördelningsfråga! Hur ska vi annars kunna samsas på ett begränsat klot?

En dominerande begränsning av vår kollektiva berättelse och identitet utgörs
faktiskt av vårt penningsystem. Samtliga ledare som jag kan komma på, har en
fundamentalistisk tilltro till exponentiell tillväxt. Må vara med lite olika
innehåll. Nu när det har kommit så många böcker, filmer, artiklar, TV-program
och forskare från självaste IMF har varit här och instämt i analysen, är det väl
ändå dags att titta närmare på effekterna av “privatbanks-pengarna”!